Ökade elpriser, fler värmeböljor och större glaspartier gör att många fastigheter i Mälardalen får samma återkommande problem: lokalerna blir för varma, kylsystemen går hårdare och energikostnaderna sticker iväg. Samtidigt vill få fastighetsägare starta en dyr och störande ombyggnation mitt i verksamheten. Därför blir solfilm, eller solskyddsfilm i Stockholm, ett allt mer relevant steg i energieffektiviseringens verktygslåda. Det är en åtgärd som ofta kan genomföras snabbt, med tydlig effekt på komfort och drift.
Varför överhettning är ett växande problem i moderna byggnader
För det första har nyare kontorshus och handelsfastigheter ofta stora glasfasader. Det ser bra ut, men det innebär också hög solinstrålning under stora delar av dagen. Resultatet blir högre inomhustemperatur, mer bländning och ett behov av kylning som sällan var lika stort i äldre byggnader med mindre glasandel.
Dessutom påverkar överhettning arbetsmiljön. När temperaturen stiger ökar tröttheten, koncentrationen sjunker och personalen börjar “kriga” med persienner, fläktar och provisoriska lösningar. Samtidigt får ventilation och kyla jobba mot ett inflöde av värme som egentligen hade kunnat begränsas redan i fönstret.
Så fungerar solskyddsfilm tekniskt
Solfilm är i grunden en tunn, avancerad film som appliceras på glaset för att minska solens värmeinstrålning och bländning. Rent tekniskt kan solfilm:
- Reflektera en del av solenergin bort från glaset.
- Absorbera en del av värmen och minska värmeöverföringen in.
- Reducera UV-strålning som annars bleker textilier och inredning.
Här är en viktig jämförelse: invändig solfilm är ofta enklare att montera och skyddas från väder, medan utvändig solfilm ibland kan ge starkare värmereflektion på vissa glaslösningar. Valet beror på glasets uppbyggnad, fastighetens exponering och era funktionsmål.
Vidare är det klokt att titta på nyckeltal när du jämför alternativ. Exempelvis handlar g-värde om hur stor del av solenergin som släpps igenom, medan ljustransmission beskriver hur mycket dagsljus som fortsatt passerar. Målet är sällan att “mörka ner”, utan snarare att skapa en balans: behålla ljuset, men kapa värmetoppen.
Energibesparing i praktiken – så räknar du på ROI
Många energiinvesteringar blir svåra att motivera när återbetalningstiden känns lång. Solfilm är ofta enklare att räkna på eftersom den kan ge både komfortvinst och energibesparing, utan att kräva stora ingrepp i byggnaden.
Ett enkelt sätt att börja är att uppskatta:
- Hur många timmar per år ni aktivt behöver kyla lokalerna.
- Hur stor del av kylbehovet som drivs av solinstrålning via glas.
- Er energikostnad per kWh och ungefärlig kylverkningsgrad.
Därefter kan ni jämföra “före och efter” med en rimlig besparingsprocent baserat på era fönsterytor och exponering. Poängen är inte att skapa en perfekt kalkyl direkt, utan att få en realistisk riktning. När ni väl ser att effekten är betydande, kan ni göra en mer exakt beräkning tillsammans med leverantör och driftansvarig.
Dessutom finns en indirekt ROI: färre klagomål från hyresgäster, mindre slitage på kylsystem och ett stabilare inomhusklimat som höjer lokalens attraktivitet.
Solfilm som del av hållbart byggande
När man pratar hållbarhet i fastigheter fastnar många i stora projekt som fönsterbyte eller fasadrenovering. Visst kan det vara rätt ibland, men det är också kostsamt och materialintensivt. Solfilm blir i stället en “smart mellanåtgärd” som ofta kan ge tydlig effekt utan att skapa stora rivningsmassor.
Samtidigt passar solfilm bra ihop med andra energilösningar. Om ni exempelvis optimerar ventilation, jobbar med solceller eller styrning av kyla, kan solfilm minska topparna som annars pressar systemet. Resultatet blir en mer balanserad drift, vilket i sin tur ger bättre kontroll över energiprestanda.
Checklista för fastighetsägare i Mälardalen
För att välja rätt, börja med följande:
- Kartlägg vilka fasader som får mest sol (söder, väster).
- Inventera glasets typ och ålder.
- Mät eller uppskatta återkommande temperaturproblem under sommaren.
- Identifiera vilka ytor som är mest känsliga: kontor, konferens, butiksdel, väntrum.
- Säkerställ att ni väljer en lösning som behåller dagsljus men minskar värme och bländning.
Vanliga frågor och svar om solfilm och energibesparing
Hur mycket kan man spara i energikostnader med solfilm i en fastighet?
Det beror på glasytornas storlek, fasadens exponering och hur mycket kylbehovet drivs av solinstrålning. Generellt sett kan solfilm minska värmeinsläppet så att kylsystemet behöver gå mindre, vilket sänker driftkostnaderna. För att få en mer träffsäker uppskattning är det smart att utgå från era största “värmezoner” och jämföra temperatur- och energiförbrukning före och efter installation.
Är solfilm en bättre lösning än att byta fönster för att sänka energiförbrukningen?
I många fall, ja – särskilt när problemet främst är överhettning och bländning. Fönsterbyte kan vara effektivt men innebär ofta hög investering, längre projekt och större påverkan på verksamheten. Solfilm blir istället en snabbare åtgärd som kan ge tydlig effekt utan rivning, och därför används den ofta som ett kostnadseffektivt steg innan man tar beslut om större ombyggnationer.
Påverkar solfilm dagsljuset och känslan i lokalen?
Ja, men det går att styra med rätt filmval. Vissa solfilmer är mer tonande och ger tydlig bländningsreduktion, medan andra är designade för att behålla mycket dagsljus men ändå kapa värmetoppen. Målet i kontor och kommersiella miljöer är ofta att behålla ett ljust intryck, samtidigt som temperaturen blir jämnare och bländningen minskar.
Ska solfilmen monteras invändigt eller utvändigt?
Det beror på glasets typ, byggnadens läge och vilken effekt ni vill uppnå. Invändig montering är vanligt eftersom filmen skyddas från väder och slitage, men i vissa fall kan utvändig solfilm ge bättre värmereflektion, särskilt på specifika glaslösningar. En leverantör kan bedöma vilket alternativ som ger bäst balans mellan effekt, hållbarhet och estetik.
Kan solfilm bidra till bättre energiklass eller energideklaration?
Solfilm kan bidra indirekt genom att minska kylbehovet och förbättra energiprestandan, särskilt i fastigheter där överhettning driver hög elanvändning sommartid. Effekten beror dock på hur stor del av byggnadens energianvändning som påverkas av solinstrålning och hur energiberäkningen görs. Därför är det klokt att se solfilm som en del av en helhet där även styrning, ventilation och andra åtgärder ingår.
Slutligen: om ni ändå planerar en skylt- eller fasaduppgradering kan det vara smart att samordna projekt. Det gör helheten mer kostnadseffektiv och stärker fastighetens kommersiella uttryck. Fonsterfilmstockholm.se – Insynsskydd
Senaste kommentarer